June 29, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì atsìve

 Tsaheylu
Trr'ongmì Ralu txen slu a krr ikran fmoli tsyivìl mì skxe nìmun. Po tsakem si hu tìngäzìk slä nì'i'a  flä. Za'u Ralu ne po ulte mefol nìn tsawket a fäza'u ne taw. Mefo nìwotx fnu fteke skiva'a swawit alor. Mawkrra tsawke 'eykefu meforu sang, plltxe Ralu:
- San ngal tìyel sänumvit amuve fìtrr, nga zene tskxekeng sivi fratrr sìk.
Ikranìl nìn Raluti nìfya'o lenomum. Ralul 'awstengyem tsnganit hu kìng, sngä'i tivul ulte syaw:
- San stä'nì smarit, ma ikran!
Po kxäpoleltek, rikx fa syal ulte zawng. Tsakrr spä, lìng mì ya yola krr ulte kllkä. Spä nìmun ulte smar lu sneyä. Ralu 'efu ye.
- Taronyu atxantsan, ma ikran. Nga tsun tswivayon stum nìteng. Oeng tskxekeng sayi fte slivu tsulfätu.
Ikranur sunu fìkem. Po tsyìl ne fäpä tskxeyä nìmun, tsurokx swawo ulte spä nekll. Po rikx fa syal ulte lìng swawtsyìpo. Po zawng nìprrte'. Tsakrr po tul, stä'nì ayvulit ulte ska'a tsat fa aysre'. Ralu hangham.
Ha'ngirirì ikran fäzola'u ne tskxe ulte tel sanga atanvit a ta tsawke. Hufwe tìran, slä krro krro tul nìwin. Ikran nolew spivä nìmun ulte piak si syalur, slä fìswawmì hufwe sngä'i tivul. Tsal kxeltek ikranit ne ya. Po zawng talun txopu ulte rikx fa syal, ngian hufwe lu txur nì'ul ulte tsre'i pot nemfa payfya. Ikranìl 'ärìp syalit nìtxi tengkrr zawng nìwok. Syaw Ralu:
- San txopu rä'ä si, ma ikran. Payfyar lu pay a wo ne kinamtil nì'aw sìk. Po hangham: San nga tsun stivä'nì fayoangit sìk.
Ikran slu mawey. Po nìn nemfa pay ulte fmi tivaron fayoangit fa kxa, ngian fìkem ngäzìk lu. Po tsakem soli vay kaym, nì'i'a stä'nì payoangtsyìp ahì'i ulte munge pot Ralur fte nivìn.
- San tse, po lu hì'i nìhawng, txo ngal yivom pot, 'ivefu ohakx keng txur nì'ul. Pot lonu!
Ke tslam ikranìl aylì'uti a poleng Ralul ulte yolom payoangit...
Lahea srr fterem ulte ikran slu txur nì'ul'ul. Po tsun fäkivä mì skxe nìtsyìl nìftue. Pol nolume fya'ot a tsun tsyivìl mì utral, ha krra po spä, lìng mì ya txankrr nì'ul. Slä ke tsun mi yawivo uo na'rìng....
Mì awa kxamtrrmaw heyn Ralu hu ikran mì utral ulte tsurokx. Kawtu ke tsun tsive'a mefot.
Tsìk kllpä ikran hu maktoyu ìlä fayfya. Pesu lu po? Ke omum Ralul tsat, slä nulnew futa var wivan. Ngian ikran Raluä lenomum lu, po zawng ulte nìn ikranit amuve. Plltxe Ralu nìfnu:
- San ma snumìna ikran, fnu! Mefol oengat tsalye'a!
Slä ikran spä, kllpä rofa maktoyu sì muvea ikran ulte kä pxaw mefo. 'Efu nitram taluna tse'a swiräti alahe fnelä sneyä. Pxeyvea ikran kllpä. Memaktoyu pängkxo fìtsap:
- Tìng nari! Ikranìl tok fìtsenget!
- Po lu 'ewan nìhawng. Sweylu txo oeng hivum srekrra mesa'sem peyä tätxaw.
- Slä oeng ke fmoli rivun Ralut.
- Rä'ä livu snumìna. Poru ke lu ikran. Pol zenatsu tivok tsengot alìm. Pxaya trr ftolem ta tìhum peyä.
- Tam, tswayon ne'ìm ko!
Maktoyu tsaheyl si ikranur sneyä ulte lu alaksi fte hivum.
- 'Awa swawtsyìp, oe new niväk ulte ikranìri oeyä nìteng.
Mefo näk ta payfya. Raluä ikranìl nìn fot, kä pxaw meikranit ulte pängkxo mefohu fa lì'fya sneyä. Nìpxi pol steftxaw fya'ot a mefo tsaheyl si maktoyur sneyä. Nì'i'a memaktoyu nìwotx heyn mì ikran sneyä ulte yawo. Fraikran kaltxì si fa tìzusawng, memaktoyul txìng fìtsenget...
Plltxe Ralu krra za'u ne ikran:
- San lam oeru fwa mefol ramun oeti. Slä oe ke tayätxaw.
Za'u ikran ne Ralu ulte nìn tswinit peyä. Ralul 'ampi ikranit. Po zawng nìfnu, stum ketsukstawm ulte stxenutìng tswinit sneyä Raluru.
Furia tsatìlen wou nìtxan po stum ke tsun piveng kea aylì'uti.
- San srake nga natsew oeru tsaheyl sivi?
Ikran zawng nìfnu nìmun ulte 'ärìp re'oti na fwa mllte. Ralul munge tswinit sneyä ulte 'ampi pumit ikranä. Pey swawo ulte 'awstengyem mesa'ut.
- San set... set oeng lu 'awpo, tì'i'a'vay krrä. Eywal oeti vewng, lolu tsahìkur tìngay.
Lu Ralur sngawpay tìprrte'ä menarimì ulte meyam ikranit pewnpxaw.
- San oe 'efu nitram nìtxan....

No comments:

Post a Comment