August 30, 2014

Eywal ngati vewng - Hapxì avolve

 Txayo
Mì srr amuve, mawkrra Ralu sì ikran kllpolä ftu ayram fa srung torukä, mefo var sivop. Atxkxe latem nìwotx, fìtsengit ke tok kea na'rìngìl, nì'aw hola utral  kllkxem nì'awtu. Txayo väpirä ne frapa'o ulte zeswa sì ayutraltsyìp tsawl slu fìtsenge. Nì'aw hì'ia ayioang rey fìtsenge. Krro krro pa'li tìran ka txayo. Fmi Ralu stivä'nì pa'liot fte mivakto pot. Lam fwa fa'lir smon sute ulte fko tsun fot mivakto, slä krra pa'lil tsalye'a ikranit, po hum. Kxawm ikranìri for lu txewm. Skxakep ayikran ke rey mì fìkllpxìltu.

Taluna smar lu hì'i, serop Ralu lok payfya fte tivaron fayoangit. Seze li tsun väpivewng. Ke lam fwa sute rey fìtsenge hufwa krro krro fkol tse'a utralit apxa na Kelutral. 'Awlo fu melo tsalme'a Ralul maktoyut a mì fa'li, slä po lolìm nìtxan.
Mesrrmaw mì haym tse'a Ralul 'uot a hek alìm. Pxaya 'ul ahì'i tok tsengit a pxaw utral atsawl. Päpäwm Ralu san Srake lu tsaw tsray fuke? Sweylu txo ziva'u tsatseng fuke? Pefya nga fpìl, ma Seze? sìk.
Slä Seze ke tsun Ralur srung sivi. Po tsun tswivayon nì'aw.
Kerä Ralu ne tsray nìzawnong. Krra lok nìhawng, ftang kivä. Pawm nìmun san Srake fpxäkìm nemfa? sìk. Syay pe'un: tsìk pa'li maktoyu za'u ta käpxì ulte plltxe:
- San ftang ma ketuwong! Pesu lu ngenga? Ftxey 'eylan ftxey kxutu? Peng!
- San ke lu oe kxutu fu tsamsiyu. Oe serop hu oeyä ikran.
- San sopyu a hu ikran srak? Nga za'u ta olo' pxawpayä txampayä, kefyak?
- San kehe, ke smon oer tsaolo' ulte kawkrr oel ke tsole'a txampayit. Zera'u ta na'rìng.
- San pefya? Ngal emza'u ayskxet torukä, srak?
- San sran. Oe kllzola'u ftu ayram ulte nìteng tsole'a torukit.
- San li txankrr kawtu ke zola'u tsatsengftu. Ayoeyä tsahìk nayew ngahu pivlltxe. Oehu!
Ha kä Ralu hu maktoyu. Krra wo pxawit tsrayä, Seze kllpä ne Ralu.

Fkol ngop tsrayit fa ngawnopa helku a kllkxem pxaw Kelutral. Ylltxep nrr lok kelutral, ayhapxìtu olo'ä heyn fìtsenge. Plltxe tsahìk:
- San ma Kamun, ngal pesutet zamolunge?
- San kame ngat ma tsahìk. Lu ketuwong a serop ka atxkxe awngeyä, slä lam fwa ke lu kxutu. Lu nì'awtu ulte sop hu ikran. Slä nìhek, po tìran. Ke tswayon fa ikran sneyä. Ulte ke zola'u ftu txampay.
- San Ikran makto a ke tswayon, srak? Za'u, ma  ketuwong. Pesu ngenga lu? Fyape syaw ngar? Ulte pelun ngal fìtsengit tok?
- San fko syaw oer Ralu. Oeyä olo' nìwotx terkup mì sam a wä sawtute. Omatikayal vewng oeti. Slä oel txìng fot taluna nui mì sä'eoio alu fwa ftxey ikranit.
- San srake nìngay zola'u nga ta atxkxe Omatikayaä? Lìm nìhawng! Slä... txo nga nivui mì sä'eoio, ke tsivun livu ngar ikran. Oeyktìng!
- San oel rolun fìikranit krra sa'sem peyä terkup. Oel pot vewng, ha po sop oehu. Slä ke lu txur nìtam li fte mivunge oet.
- San trro fraikran yawayo hu maktoyu sneyä. Ulte ke lu oer kea am'a a tsatrr zera'u nìwin. Nga lolu lemweypey ulte tìpuseyìri maweypeyyuru tìyora' . Ulte set nga kan kivä pesengne?
- San ke omum oe. Serop tsatseng a oet menaril eyk ulte mehinamìl munge. Ke smon oer tì'eyngit a peseng fìfya'o 'i'a.
- San ke lu ngäzìk fwa 'en si fko. Txo sivop nga ne pa'o a tsawke kllkä, ye'rìn wo txampayit. Tsatsenge fya'o ngeyä 'i'a. Tsakrr fko tsun slivele fa uran nì'aw. Slä sutel a ta olo' pxawpayä txampayä ke ngop uranit ki makto ikranit. Kxawm nga tsivatsun slivu 'awa a fokip.
- San nga pelun fpìl fìfya?
- San fol ke ftxey ayikranit mì sä'eoio slä vewng fot pxel nga. Nga layu ikran makto na fo. Txampay sayunatsu ngar, txampay akeyawnìm pxel ikran. Slä set, nga lu ayoeyä frrtu. Yom sì pängkxo ayoehu, ke pxìm tuteo za'u ayoekip.
Sunu Ralur tsaylì'u. Sute pawn Ralur teri tìsop sì tìrey peyä ulte po oeyktìng. Lenomuma sutel nìn Sezeti ulte keng fmi 'ivampi pot taluna fori ikran lu zeya swirä a fkol ke tse'a fratrr, slä pol ke tung tsakemit. Tsakrr ayseotu sngä'i pamtseo sivi sì rivol. Txon lolu 'o' ulte ke lu yol.

Rewonmì Ralu var sivop. Sre fwa hum, tìng Kamunìl poru stxenut:
- San ma Ralu, txo nivew nga, kasrìn ngar pa'lit fte sivop nga nìftue nì'ul. Pol mayunge ngat ne txampay.
- San irayo sì, ma Kamun, oeru meuia. Slä po ke lom ngar, srak?
- San kehe, lu ayoer pxaya pa'li. Oel mayakto pumit alahe.
- San tam. Fyape oel pot teykätxaw?
- San krra wo tì'i'at fya'oä ngeyä, nìfyin lonu pot ulte pol run fya'ot ne'ìm.
- San irayo nìmun, ma Kamun.
- San kea tìkin a irayo si. Makto zong ulte vewng pa'lit nìltsan. Eywa ngahu.
- San Eywa ngahu.
Set lu Ralur 'eylan amune ulte keng tsun sivop nìwin nì'ul. Tìsop 'i'a ye'rìn.

Aylì'u akeawnomum:
ngawnopa kelku - tent, created house

August 22, 2014

Vola tstew


Tsole'a oel rusikxa relit a eltur tìtxen si. Tsal wìntxu futa txura tirea tsun emrivey keng mì sìfkeytok angäzìk.

Vur plltxe teri pongu *sìftiatu kifkeyä a tìkangkem seri mì txawewa atxkxe alu Antarctica. Sre fwa zìsìkrr awew za'u, yafkeyk slu fe' ulte yrrap a ta herwì sngä'i. Fo zene txivìng kelkut sneyä fa tawsìp, slä fo ke tsun mivunge vola nantangit a fo sivar fte sivop ka hertxayo sì tskxepay, taluna tawsìp lu hì'i ulte yafkeyk lu ngäzìk nìtxan. Tutel a vewng aynantangit fot yìm fa lefngapa telem fteke hivifwo ulte pänutìng futa tätxaw ye'rìn. Tsakrr fo hum, ngian yrrap lu txan ulte ke tsunslu fwa fkol munge aynantangit. Fratutel zene txivìng Antarcticat.

Furia vewngyu tätxaw aynantang pey, slä po ke zera'u. Aynantangìl kxeykakx *tìyìmit ulte zene väpivewng. Fol stä'nì ayyayot, sar mekret a ta kelku sìftiayatuä, slä tìrey feyä lu txa'. 'Awa nantang terkup taluna lu koak nìtxan, lahea pum zup ta tskxe ulte lu leskxir ne kxitx.
Nantang alu Maya slu leskxir krra yom tsnganit a ta tsawla payoang taluna talioangìl lepay pot frìp. Frapo alahe poru srung si ulte poe ke terkup, slä tsun kivä nìngäzìk nì'aw....


Tsakrrvay vewngyu aynantangä fmi stivarsìm sutet sì mekret fte tätxaw sì munge aynantangit ne'ìm, slä kawtu ke new srung sivi. Maw txana krr po flä ulte sute za'u ne kelku tìftiatuä, slä aynantangìl ke tok tsatsenget.... Pol rayun telemit hu keruseya nantang akoak ulte fpìl futa frapo terkup nìteng, futa ke tsolun telemit kxakx. Slä krra steftxaw tsat nìno, tse'a futa lahea ayhapxì telemä lu mek. Fo holifwo! Vewngyu kerä pxaw kelku ulte ulte fo ultxarun mrra nantangit. Fo räpun fìtsap nìprrte'. Krra frapo new hivum, 'awa nantang ke new kivä ulte tul neto. Vewngyul pot nong ulte fìfya run Mayat leskxir. Set pongu lu 'änsyem ulte vur 'i'a.

Txo nivew ivomum nì'ul, inan tìsla'tsu letsim.
Aylì'u angawmop:
tìftiatu kifkeyä - scientist
tìyìm - bonds

August 6, 2014

Tìk'ìn

Kintrram lolu oer tìk'ìn (nì'i'a!) hu soaia. Awnga tolok tsengit a lok ayram alu Jeseníky. Lora tseng fte kelku sivi - spulmokri tsatsenge tìkangkem ke si, tìfnu, ayramtsyìp fratsenge.... Awnga sop nì'it ka ayram, slele mì ora angawnop ulte tse'a sengit a eltur tìtxen si.
Oel syolep ayrelot, tìng nari:

ram apxa frato mì fìkllpxìltu (Praděd)
'ora angawnop a fkol sar fte syurati sleykivu fa pay
'ora prrwllä - ayyomhì'ang tsawl slu fitsenge
sä'o a kxäkx tskxet a nga' tsyeymit lefngap (former golden mill)
mì na'rìng ayioangä
Yafkeyk ke lolu yo' - krro som lu nìhawng, krro tompa zerup, slä zene fko srefivey fì'ut.
Tìk'ìn lu krr a sunu, slä txan ke nìtam.
Txo nivew tsive'a ayrelit nì'ul, kä fìtsenge.

April 27, 2014

Sìrol Larenä Tor - hapxì amrrve

Mefol tsame'a *mezama ayzìsìtit a za'u sì kä. Vospxì lam mefor pxel swawtsyìp.

Mefo hahaw 'awsiteng fratxon, Larenìl rol sìrolit sneyä fratxon ulte Tsyaral yune pot. Mefo pängkxo txana swawo avawm ulte mì srr slele lukpen mì laroa 'ora teya ta 'oma sänrr a tawta. Mefo yawne lolu fìtsap sìn pxawpa txampayä ulte plltxe teri tìyawn nìtxan.

Slä ke'u ke lolatem. Ulte nìsyen krr ftem ulte tì'i'a sim. Sre haym trrä asyen mefo tìran mì sreton'ong kxamlä wäpan ayukmì a na'rìng a peseng Larenìl ramun Tsyarat.

Tsavospxìmì Laren nolume fyape tsun hivangham, slä set fnu nìmun. Tìran nìk'ong, fyep tsyokxit poeyä nìk’ärìp ulte sì'efu peyä to hewnea pxen a yemstokx pol lolu ngul. Nì'i'a po holeyn mì pawpa kilvanä awin ulte zamunge Tsyarat snone. Mefol 'aku ayhawnvenit ulte yem ayvenut paynemfa. Txon'ong lolu sang, hufwetsyìp aketìfnunga' tìran nìk'ong, 'awvea aysngawyayo tsun fko stivawm.

- San zene kivä sìk, poltxe po tengkrr fyep tsyokxit poeyä mi, slä ke nìn poet. Tsaw ke lolu tìpawm ki säplltxe.
- San srane sìk, poleng poe. Nìteng *tìkeftxo za'u poene, fko tsun stivawm ngamit a ku'up lu na fngap mì mokri poeyä.
- San fraylì'ul oeti txìng, ma Tsyara. Txo tsivun oe rivol ngar fu ngivop relit amip set, oe tsakem silvi. Ngal tsive'a kifkeyt a mek lolu srekrr ulte set fko tsar teya si fa oeng sì eveng oengeyä. Fì'u tsivun oe ngar stxenutivìng. Kifkey oeyä lu teya ta tìlor sì ingyentsim nì'aw krra fkeytok fìtsenge menari a tsun tsat tsive'a. Ulte furia ton lu kawng fìtsenge, tse, vawma tonìri sute li srekrr emrarmey mì lahea hifkey sì ayhrr. Nga yawne livu oer nìfya'o a tsunslu txantxewvay. Oe fmivi sleykivu ngati nitram sìk.
- San ma Laren... sìk, sngä'i poe. Pol fneyku poet fa fwa nìn poet.
- San kehe, oe tsivun piveng tsaylì'ut, slä ke payeng. Ke pxan oe. Ngati sleykeru nitram Kaytarìl. Nì'aw txanewa tute lekye'ung tsun ngaru txeykivìng fìfpomit ulte meykivll'an sängä'änit peyä nì'eng. Kaytar lu txep sì lrrtok tengkrr oe lu kxener sì tìrol sì *tìkeftxo. Oe lu nì'awtu txankrr nìhawng. Ngulpin lu hapxì tireayä oeyä set ulte ke new futa nga slu ngul nìteng. Slä tsalsungay.... sìk.

Poel fyolep tsyokxit peyä fa mesyokx sneyä, kxeltek sì pom nìwin. Tsakrr lonu pot ulte klltxeykay re'ot sneyä mì 'etnaw peyä. San fmi kivä oehu, ma Laren. Oel fyayep tsyokxit ngeyä krra oeng tìran kxamlä säfpxäkìm ulte kxawm ioil avawm ngat zalyatsong sìk.

- San oel fmayi frakemit a nga ätxäle si oer. Slä furia oel spayaw futa tsaw tsunslu nga rä'ä vin. Pxaya kifkey klltxay eo nga, ma Tsyara, ulte oe ke tsun tsive'a fya'ot a tsaw 'ayi'a. Slä fì'u ke lu fìtsenge, nam'ake. Kxawm tsaw lu sìltsan nì'ul fìfya. Ke omum nì'ul li, txo amomum oe srekrr. Tìyawnìri zerok oe nìfya'o leyapay, furia kawkrr tsaw ke var txankrr zerok oe. Oeng ke layatem, oeng lu ketsukterkup, fyape tsunslu tsaw a oeng ke sngayä'i livu ke'o' fìtsap? Srake oeng sngayä'i väpive'kì fìtsap? Ke nivew oel tsat sìk. Pol nìn poet ulte lrrtok soli *nìknitram, fa tìsraw. San fpìl oel futa ngar zenatse smivon Kaytar yola krro nì'aw fte tsivun po yawne livu ngar nìtxan. Nì'i'a skxakep oe lu txantslusam. Taluna krra ngal rayun Kaytarit, kxawm ngal pot tayatep. Tsatxep ftang nivrr trro, ma yawne ulte ingyentsim 'ìp. Ulte tsakrr Larenìri zayeratsok kxawm sìk.

Tsyara sngä'i tsngivawvìk nìfnu, nìtxan nìfnu. Larenìl meyam poet, pom sì tsìsyì nìflrr san kehe sìk. Poel teykätxaw säpomit por, tsakrr mefo mäpeyam fìtsap aylì'uluke.

Krra syena ayatanvi sänrrä a'om slu vawm, mefol yemstokx ayhawnvenut sì kllkxem. Larenìl poet meyam nìmun ulte lrrtok si.
- San zene kivä sìk, plltxe Tsyara. San zene oe. Slä fwa txìng ngat lu ngäzìk nìhawng, ma Laren. Zene spivaw sìk.
- San spaw oe. Fpìl oel futa nga yawne lu oer  taluna hayum nga. Taluna ke tsun tswiva' Kaytarit ulte taluna ke tswera' pänutìngit a tolìng ngal. Nga lu Tsyara a kä hifkeykip ulte fpìl oel futa ngari to ketsrana Eywatsyìp a tsivun oe limvu KINä txopu si nìtxan. Txo ke livu nga teng to fìpo a nga lu, ke fpivìl oe ngateri nìfya'o asìltsan nìtxan sìk.
- San srekrr ngal peng oer fayluta ngar yawne livu ketsrana mokri a ke livu ngam mokriyä ngeyä sìk.
- San oe parmlltxe pxìm ma yawne - tsaw lolu sre tana krr sìk.

Mefo tätxaw ne kelku sre fwa tìvawm zola'u fte yivom syena wutsot, fte kiväteng syena txon, fte rivol sì stivawm syena wayti. Mefo ke hahaw tsatxon ulte Laren rol yola krro sresrr'ong. Ke lolu tsaw tilor alor. Tsaw plltxe teri rolyu a kerä kifkeyka a ke smon poru. Tìsop peyä stum eltur tìtxen ke si; Tsyaral ke tslam ralit tìrolä ulte Laren rol nìksran. Fìfya'o a plltxe fko san kìyevame sìk holek, mefo nìwotx ke 'efu nitram.

Krra tsawke sroler, Larenìl txìng poet mawkrra pänutìng futa leykayatem pxenit sneyä ulte mefo ultxa sayi kelkueo. Nìngay krra poe zola'u tsatsenge po pey li ulte lrrtok si nìfnu sì nìseykxel. Poru lu pxen ateyr, 'ekxina raspu' sì ngima 'are aku'up a rikx hufwemì. 'Oma tsawkel leykatem 'opinit peyä fa sänrr a'om.

Tsyaral fyep tsyokxit peyä. Poel yemstokx pxenit a ta flawkx atxa', lolu poer tstal fte tsivun wivem wä zongyu. Nikre alayon hu sänrr atun sì a'om rikx mì hufwe, slä vawma ioi lefngap txay mì re'o.

- San Eywa ngahu, ma Laren sìk, poltxe poe. San nivew oe tivìng ngar nì'ul sìk.
- San holpxayìri a nga tolìng oer tam. Mezama ayzìsìto a zaya'u oe ke tswa' kawkrr. Krr oeyä ftaryem ìlä nga, ma Tsyara. Krra eana tsawke fäkayä, oel nìn tsat ulte paylltxe fayluta sran, fì'u lu 'awvea tsawke aean mawkrra Tsyara zola'u oene sìk.
- San ulte lu oer mipa pänutìng. Trro oel rayun Kaytarit. Ulte moe tätxaw ngane ulte 'awstengyem oeyä vawma ioit sì txepit Kaytarä wä sìvawm KINäyä sìk.
Laren rikx fa metnaw. San tam. Txo ke tivok oel fìtsenget, fpe' ngaru 'upxaret sìk. Tsakrr po lrrtok soli.
- San set eyk oet ne säfpxäkìm. Ngal pänutolìng futa wìntxu säfpxäkìmit oer sìk.

Laren molìn ulte vll tìma tìtxulat frato a ta tskxe avawm a Tsyaral ke tok li. Tsal nga' sloa säfpxäkìmit a ta rìn. Larenìl munge sä'ot fte tsaru piak sivi.
- San fìtsenge, mì mo ngeyä, srak? sìk pawm Tsyara.
- San fìtsenge sìk, 'eyng Laren.

Mefo za'u ne säfpxäkìm. Pol yem sä'ot nemfa ropx ulte fmi piak sivi. Tsyara tìng nari fratsengur syena alo, tirea peyä lu ku'up ta *tìkeftxo. 'Ur sìtxulayä letskxe fkan keftxo, mo lolu mek, ke'ul ke tok tsengit uo ayram akxayl. Ke stawm fkol kea pamit, ke'u ke rikx mungwrr ngula ayaungia a mì aykemyo. 'Efu Tsyaral futa lu nì'awtu.

Säfpxäkìmur Laren piak soli. Kea mol ke tok tsengit a uo säfpxäkìm, nì'aw kxemyo yapayä a luke 'opin, luke pam, luke atan. San ma tuté, ngeyä säfpxäkìm sìk, poltxe rolyu.

Tsyaral nìn tsat nìsteng pxel nìn tsat pxaya alo. Pehifkeyìl tok tsatsenget? fpìl poe. Kawkrr tsat ke olomum. Slä kxawm mì fìkifkey rayun Kaytarit.
'Olefu poel *tì'ampit Larenä mì etnaw sneyä. San ke tsun pive'un nga sìk, poltxe po nìfnu.

Tsyaral fyep tstalit. San *zongyu! Zongyul terok säfpxäkìmit frakrr sìk. Tolìng nari fratsengur.
- San srane. Terok frakrr. Suteo fmeri ngat kxivakx, suteo fmi leykivu ngar yayayr fte yak sivi ulte suteo lew si ngeyä menarir fte fpxiväkìm ne säfpxäkìm atsleng. Suteo fmi tìftang sivi ngar fa tskalep, suteo fa tukru, aylapo fa aylì'u atsleng. Ulte fkeytok 'awa zongyu a fmi tìftang sivi ngar fa tìyawn. Ngian po lolu ngay nìwotx ulte kawkrr ke rol ngar nìfya'o atsleng sìk.

Ulte tsakrr rikx fa metnaw, teya ta tìyawn sì tsìlpeyluke ulte kä'ärìp poet kxamlä säpfpxäkìm.


Srake poel rolun pot alu yawnetu sneyä a lu poru menari pxel txep? Srake fu rerun pot mi? Po wolem wä *pezongyu hayalo?
Krra tìran mì ton *ketuwonge mì atxkxe akewong, srake nrrr sanhì tawmì?

Ke omum oe. Pol ke omum tsat nìteng. Kxawm keng KINäl tsat ke omum. Fo lu fkew, srane, slä ke lu for fratìtxur ulte holpxay hifkeyä to holpxay a fko tsun tsive'a lu pxay.

Tìran 'evenge mìkam hifkey slä fya'ot peyä wan vurìl a poeteri. Kxawm poe lu kerusey, kxawm rey mi. Ayfmawn väpirä nìk'ong mìkam hifkey ulte lu ngay ke frakrr.
Slä 'awa säomumit awngal omum am'aluke: kllkxem meka kelku a 'oma tsawkeäo. Tsatsenge rolyu pey ulte rol poeteri.


Lu hasey. Vur lu 'änsyem. Kxawm ayngaru sunatsu pxel oer.

Aylì'u akeawnomum:
mezama ayzìsìt - centuries (plural)
tìkeftxo - sadness
nìknitram - unhappily
tì'ampi - touch
zongyu - guardian, defender
ketuwonge - female alien

Trr 'Rrtayä

Fikintrr lolu Trr 'Rrtayä nìmun. Trrkive oel hu mevenge oeyä frrfen tsrayit alu Staré Město (Spuwina Tsray), taluna tsatsenge sute ftxozä si tsatrrur nìfya'o a'o' sì nìteng fko tsun nivume fyape rey mì meoauniaea. Fìftxozät holawl sutel a vewng aysngelit, ha frapo tsun tsive'a fya'ot a fkol ska'a sngelit, nivume fyape pxìmun'i aysngelit ulte nìteng käteng hu lahea sute nì'o'.
Ayeveng uvan si, makto hì'ia fa'lit fu ngop ayrelit. Kop tsun frapo nivìn ayioangit a eltur tìtxen si. Pelun fo eltur tìtxen si? Fo ke lu rusey, taluna fkol ngop fot fa sngel alu fngap. Fo ke rey, slä fo lam pxel rusey. Tìng nari.


Ayrel nì'ul. Lu sìlronsem, kefyak?

April 6, 2014

Sìrol Larenä Tor - hapxì atsìve

Nì'i'a Tsyara molìn pone. San slä oeng yak soli nìtxan ta txele a plltxe oeng tsateri nìsngä'i. Ngal ke peng oer teyngta pelun ayropx 'ìp mì ton sìk.

- San nga kalmä ìlä fya'o angim. Tìran mìkam hifkey. Srake ngal tsole'a kifkeyt a luke sanhì?
- San srane, pxaya alo. Tsole'a oel tawit a hu tsawke a lu hì'i na txepìva, a nga' le'awa kifkeyt a taw tseyä lu mek mì ton. Tsole'a oel tawluke a kifkeyt suteyä akeftxo peseng tsawke nrr äo yo txampayä.  Tolìran oe kxamlä meka seng *Karatìnä ulte tse'a vawma sutet a ingeynga'a kem si a ngop tawsyuratanit fte tivìng atanit kllteru a tsawkeluke sìk.
- San fìkifkeyur ke lu sanhì sìk.
- San srake tsaw lu snewsye fìtxan kuma nga 'ì'awn kelkumì ? sìk.
- San kehe. 'Uol alahe tok wrrpati sìk. Po tìng nari poer. San srake ngal tsat new tsive'a? sìk.
Molte poe.

Ulte *fratxep atanä 'olìp tsìk nìteng pxel sa'u srer. Mo 'ia mì sìvawm. Tsyara rikx fte tsivun tsive'a few 'etnaw Larenä. Po ke rikx kaw'it, slä pouo ayskxe zup ftu ayropx ulte atan fpxäkìm nemfa.

Taw lolu vawm nìtxan, ngian poe tsun tsive'a nìltsan taluna kxamlä tìvawm 'on rikx. Tsaw nrr ulte atan zup ne ayskxe, ayaungia angul sì fra'u alahe. Tsyara tìng nari nefä.

Tuteo tìng nari poeru. Po lu apxa to ayram, mawl tawä ke tam ulte hufwa nrr nìtxan, poel omum futa po to fratìvawm lu vawm. Po lam stum na tutan a yemstokx 'aret a nga' tìvawmit afe' nì'ul. Poel stolawm nì'aw Larenä syehati atìfnunga', 'ekongit txe'lanä sneyä sì tìrolit tsngawyayoä a lìm, slä mì re'ol sneyä 'olefu *tìhanghamit vrrtepä.

Tutel a mì saw nìn poet, nemfa poe ulte Tsyaral 'efu wewa tìvawmit vitramì. Po ke tsolun 'ivärìp keng menariti. Slä tute ramikx. Po mìn ulte kxeltek tsyokxit ulte tsìk ke lolu nì'awtu, snew tutanit a lu poru menari a ta txep, hì'ia tutanit a zawng ulte syaw Tsyarar.

Poe zolawng ulte mìn neto. Krra tìng nari ne'ìm, ropxìl ke tok tsatsenget. Nì'aw kxemyo a ta txa'a tskxe sì aytep atanä ulte Larenìl meyam poet fa txura mepun. San tsaw lolu nì'aw unil afe' sìk, sleyku poet mawey. Pol fyep poet snone ulte 'ampi nikret poeyä. San sre txana krr oe fmäpetok txonkrr, slä tsakemur ke lolu kea kum. Fo räpawn fìtsap, fraKINä nìwotx, fol nìn oet. Pxìm oe tolìng nari foru krra nrr fa atan avawm ulte tìsraw seyki tutéru a yawne lolu oer. Set oe ke tìng nari. 'ì'awm nemfa ulte rol ulte ayropx oeyä latem ne tskxe mì ton sìk.

- San oe 'efu tsewtx sìk, tsìsyì poe.
- San kä sìk volin po. San ngal rayun payti mì mo a yur, tsun yäpivur ta tsatìwew. Tsakrr ralyol ngar sìk. Pol fyep tsoykxit peyä ulte eyk poet mì snayì a mìn.

Tengkrr Tsyara yäpur mì fay asom, munge Larenìl 'otxangit ulte hawl tsat. Lolu alaksi li krra za'u Tsyara a yemstokx srät fte slivu ukxo. Poe holeyn mì *nivi, sleyku nikreti sneyä ukxo ulte pey.
Ulte Larenìl ngop ayrelit poer.

Fìalo rol teri lahea unil a tsamì po lu *Eywatsyìp sì kxutu KINäyä. Pamtseo lolu yrr sì teya ta hato sì ayrawm sì txopu ulte ayatan 'awstengyäpem mì *samtseng a tsamì teyra Laren tsam sami wä ayuk sì ayvrrtep a ta ayunil akawng. Fo lolu KINä, ngolop yo'kot pxawpo, 'eko, takuk pot fa layona sukru ulte Laren 'eyng fa txep sì yrrap. Slä nì'i'a fol lätxayn pot, tìrol slu mawey sì keftxo nì'it ulte ayrel skäpa'a mì fay krra mezama ayzìsìt ftem.

Krra fko ftang stivawm syena famit tìrolä ulte atan 'ìp mì ya, sngä'i Laren rivol lahea tìrolit. Fìpum lolu mip, fol ke omum tsat nìltsan mi. Ayzekwäl peyä ke omum kemit a sweylu txo sivi ulte tätxaw ke 'awlo, mokri peyä latem taluna pol ngop wayä aylì'ut tengkrr rol. Tsyaral omum teyngta pelun po tsakem si - taluna fìalo po rol poeteri alu way a teri tìfwusem peyä. Teri tìyawn asom sì tìfwusew a luke tì'i'a, teri hifkey a uo hifkey, teri vawma ayioi lefngap, teri ayzongyu a wem fa *tìtsleng sì ingyentsyìp. Pol zasrìn fralì'ut a poltxe poe ulte frapum sar sì latem. Ngolop txayot mì mo a hahaw; soma sawke ateyr nrr uo tampay a luke tì'i'a ulte ngop fìwopxit yapayä, sutanìl  a koak lu to 'okrol ngop tawsyuratanit fte skiva'a tìvawmit. Ulte rol teri Kaytar nìfya'o-o angay. Pol stä'nì txepit tìyawnä poeyä ulte sleyku tsat rusey ulte speykaw poer nìmun.

Slä tìrol 'oli'a fa tìpawm, tì'i'a akelaw lìng mì ya ulte fkol stawm ngamit. Furia tìrol vayar mefo pey, slä olomum futa ke lu nì'ul, ke li.

Tsyara tsngawvìk. San set tsaw lu txele oeyä, ma Laren sìk, plltxe fa tsngawpay. San ngal teykätxaw oer Kaytarit a fì'uri ngaru seiyi irayo sìk.
- San tsaw lolu tìrol nì'aw sìk. Po rikx fa mepun. San txana krr ftolem takrra muwìntxu oel tìrolit amip sìk.
Po hum nìmun mawkrra 'ampi keyt poeyä lok säfpxäkìm a tsalok kllkxem poe ayawnemstokx mì srä. Tsakrr Tsyara säfpxäkìmur tstu soli, tìran ftu *txep atanä ne txep atanä ulte leykatem atanit ne tìvawm fa syeha. Pol tsre'i srät ulte klltxäpeykay mì nivi, tsakrr klltxay txankrr sre fwa sngä'i hivahaw.

Lolu tìvawm mi krra tìtxen soli luke fwa omum tì'eyngit pelun. Menarir piak soli, klltxay nìfnu, tìng nari frapa'oru, slä ke'u ke latem. Fu latem srak?

Tsakrr poel pot tsole'a; po heyn mì fewtusoka pa'o moä, pol mepunit 'awstengyem äo tsuktsìm nìsteng pxel po tsakem soli krra heyn tsatsenge 'awvea alo. Menari peyä fnolu luke fwa rikx, lolu tsawl sì vawm mì mo a teya ta tìvawm. Po ke rikx kaw'it.
- San ma Laren sìk, syaw poe nìfnu taluna fpìl futa kxawm po latsu rel atsleng nì'aw.
- San srane sìk, 'eyng po, slä ke rikx. San oel nìn ngat hama txon nìteng tengkrr nga hahaw. Oel tok fìtsengit txankrr to krr a nga tsun ronsrelngivop ulte ye'rìn slu nì'awtu nìmun. Keng krra hahaw nga, fwa tok fìtsengit ngal lu ketsukspaw.
- San oh, ma Laren sìk. Zola'u tìfnu alu tìpängkxo akepawnlltxe. Tsakrr poel munge sräti neto ulte Laren kä poene.

Aylì'u akeawnomum:
Karatìn - Carradyne, name of land or world
txep atanä - torch
tìhangham - laughter
nivi - bed
Eywatsyìp - God
tsamtseng- war place, battlefield
mezama ayzìsìt - centuries (plural)
tìtsleng - lie
tawsyuratan - here used in meaning of rainbow

March 23, 2014

Zìsìkrr aysyulangä a'usong zola'u nìmun

Zìsìkrr awew kolä neto (tse, fpìl oel futa fìzìsìt kxawm ke zola'u ke li :), stum kea herwì ke zalmup). Aysyulang sngä'i 'ivong ulte tsaw sunu menariru, keng fko tsun tsive'a ayhì'angit. Tìng nari oehu.
Tsopì 'ewll alu lungwort
'Ewll alu coltsfoot
Hì'ang arìkean tìran ka fya'o